fyndigt

julen är nästan över då man nu mera ska säga "god fortsättning" som niclas fint informerade oss om idag. att det är söndag får jag fundera mycket på innan jag förstår att det faktiskt är denna veckodag just idag. man blir lite dagvild då man har julafton mitt i veckan och går i kyrkan på en fredag. kanske man också får bestämma själv vilken dag som passar bäst och sedan låtsas att det är just den dagen. för är inte det lite av vad ledighet är? inte behöva rätta sig efter någons schema utan bara leva helt i en bubbla av roliga och mysiga saker och lugn. idag har det varit gudstjänst och när vi satte oss ner i bänken kändes det verkligen som om det var nästan helt tomt. en liten trogen skara hade slutit upp i elsborgskyrkan denna dag och vi undrade nästan om vi verkligen behövde en ny kyrka. fast väldigt mysigt var det med ljus och enkel lovsång. att göra gud till en del av sin vardag och inte bara leva på upplevelser var temat och det kändes som om det behövdes i mitt liv. kunna få lite uppmuntran om att man är på rätt väg då man sömnigt öppnar bibeln varje kväll. nog för att det är lite drygt ibland så känner jag att det gör väldigt mycket. och kämpar man lite från sitt eget håll så kämpar gud dubbelt från sitt håll. det är något man får försöka att hålla fast vid då det känns som om man just krockat med en cementvägg av motstånd. kanske det inte blev ett så fyndigt inlägg som jag hade tänkt mer än att jag fått hitta lite fina varor på mellandagsrean idag. men dessa värdsliga ting är väl inget att skryta med bestämde sig bror och jag om igår. vi pulsade i snön bort till jonas och pratade om hur bra vi egentligen har det i vår familj, vårt land våran värld. att man till och med kan köpa dubbelt upp av vad man redan har.. eller femdubbelt upp om man frågar mig. har köpt ytterligare ett par skor. dessa dock mer rejäla... ej fina med klack som man använder bara någon gång. dessa liknar mer ett par kängor.. västvärldens kängor. fyndigt va?

dagen före dopparedan

tänk att det redan är den 23. känns som en stor klyscha att hela tiden säga att tiden går fort men vad gör man då klycshan upptäcks vara verklighet. julafton. redan?
hemma står tiden ibland still känns det som. jag är inne i min egna förkylda bubbla. men lite julstök har man hunnit med. fast det är ändå mycket kvar. jag påminns ständigt om alla julkort jag inte har hunnit skicka. och jag som skulle komma ihåg att skicka dem iaf i år. en hel resa över atlanten ska dem, undra om de hinner dit innan vintern är slut? jag måste säga att jag verkligen är sämst på vykort. åter och åter igen upptäcker jag detta då jag misslyckas med att fylla i dessa små rader och lägga dem på postlådan. det är där min nostalgiska vilja krockar med min glömska sida. idag sitter jag i raggsockor och nålar på min kjol. jag har bestämt mig för att vara lite huslig och lägga upp den kjolen som jag tänkte ha på julafton. senare idag ska vi baka lite och ta in granen. jag ska också få min första julklapp, spännande! sedan blir det paketinslagning, tomtar, julmusik och allmänt en mysig och varm stämning i vårat lilla hus. förväntan byggs upp inför morgondagen och när man lägger sig för att sova kan man bara inte förstå att den kommit så snart.
god jul

krasch

årligen denna tid är det inte bara dags för julstök, julmys och julstämning. det är också dags för den väntade, ack så icke eftertraktade, oundvikliga, horribla kraschen. när förkylningen kommer. när huvudvärken sätter in. då tårarna inte behöver någon ursäkt för att komma förbi. när allting rämnar för några minuter, några dagar. när all prestation och stress måste bearbetas. innan vilan lägger sig till ro. innan det har gått upp för en att man inte behöver orka längre.

nu ska jag lägga mig under täcket ta lite nässpray och dricka te samtidigt som jag ska dela mina bekymmer med Toula i "mitt stora feta grekiska bröllop"... jag behöver verkligen updatera min filmhylla.. det blir snart pinsamt. anyway, klapparna undangömda. jag och julia hade verkligen den mysigaste dagen. det ska jag leva på länge länge. särsilt nu.
godnatt alla små nissar
(ja, varför inte göra som alla andra låta julen vara det hysteriskt genomgående temat??)

julstämning

äntligen jullov!! som jag har väntat och längtat. klar. färdig. lov. skönt att bara vara. sova. vila. umgås. känns som om spänningshuvudvärken helt enkelt släppte även om näsan rinner. idag blir det film med fritids på M. sen hem till kajsa och fika med henne och julia. mysigt. sen us avslutning hos rodheims. mysigt. känner att just nu har jag inte så mycket mer att säga än att jag är ledig!! :)

kommer nog ett mer fundersamt och tänkande inlägg allt eftersom..
hej svejs!

liten tomte hade snuva

en dag kvar. skönt. bara släppa skolan för ett tag. ta nya tag och sedan kämpa upp betygen lite till. idag har både varit jobbig och vilande. tror jag börjar bli riktigt förkyld och lite feber trött. men det är väl bara att vänta såhär vid terminensslut och man slappnar av. i morgon är det julavslutning och tydligen ska jag sjunga. spontant.

känner både förväntan men också lite stress över allt julfixande. alla julklappar måste inhandlas. julkort göras och rummet pyntas. baka hade jag också velat hinna med. men kanske att det bara får infinna sig ett lugn och en liten liten julstämning trots att allt inte hinns med. trots att allt inte blir perfekt. det blir ju mysigt ändå. sen har jag ju faktiskt jullov snart.

på momangen!

ge mig bara jullov nu. jag orkar inte mer. måste man dra ut på det? måste man kämpa in i det sista? kan jag inte bara få sova?..snart tror jag att jag ger upp. bara två dagar till.
godnatt.

måndag så orginellt

sitter i skolan och det känns som om jag aldrig har varit uppe så här tidigt. klockan är 09.46. är seg i hela kroppen och känns som om hjärnan består av bulldeg. sådär tung och seg. hoppas dock att denna dag ändå blir bra. finns en liten förväntan. dagen får ha en lugn takt. förhoppningsvis. få bort lite skolarbete. börja varva ner. kämpa lite till. bara en vecka kvar. bara en "måndag" kvar. på länge. länge. länge. men ändå känns det inte lika tungt som vanligt. känns ganska bra. det är iaf lite snö ute.

pappa panov

ja, då var det äntligen klart. phew. oj. suck. skönt. stolthet. fatta vad duktiga alla är. pyser nog över lite av stolthet för mina fina dansare. känner mig lite som en hönsmamma som står och vaggar lite överbeskyddande. så tappra. jag var färdig att åka hem långt tidigare än dem. inte förvånande egentligen. nuså är jag iaf hemma. har fikat lite. gott. har hunnit titta lite på tv och skickat in min engelska text. borde pluggat fek men känner att det gör jag bra i morgon. nu ska jag bums sätta på mig pyjamasen och sova. skönt.

en hel vecka kvar. känns som en oändlighet. en evighet. en backe utan slut. tur att det finns människor som agerar skidlift då jag ej har någon valla. en sån där varm och skön sittlift som bara drar en upp. utan att man ens behöver frysa. denna vecka sätter jag allt mitt hopp till er. det kommer att behövas. håller på att läsa en bok kallad "att söka äktheten" av Bill Hybels. trodde den skulle vara riktigt klyschig men den är faktiskt väldigt tänkvärd. johanna, jag har en massa saker att prata med dig om över en kopp te. vill bara kunna slänga mig på cykeln och skynda hem till dig och din soffa. bara så att du vet! och du, jag förlåter dig för att du handlade på lidl... men bara för att jesus säger att man ska förlåta.

nu ska jag få ändan ur stolen och faktiskt göra som jag lär. borsta tänderna och krypa ner under mina fyra filtar. läsa lite bibel och hybels. tänka. be. fundera. finurligt tänka. samla kraft. försvinna bort i en underbar sömn. härligt.
godnatt!

ledig.lördag

idag är första lördagen på nästan ett halvår som jag faktiskt är ledig. faktiskt inte har någonting planerat. faktiskt kan bara vara hemma. känns skönt. idag ska det städas och julfejas. få fint. få rent. sen kanske jag hinner åka ner på stan och köpa mina fina skor. hittade ett par väldigt snygga grå stövletter för endast (!)
150 kr på deichmansko..ja lite tysk vänlig har jag nog i dagarna blivit även om jag fortfarande inte sätter min fot inne på lidl. men vilket kap. nu hoppas jag bara att de fina klackarna är promenadvänliga. 10 cm lite drygt kan bli en utmaning. men som julia så fint påpekade blir jag ju nästan längre än min mamma. mission completed.

sitter här nyduschad och väntar på att teet ska koka upp. äta en lugn frukost utan stress och sen sätta på lite härlig musik. städandet kan börja. tror jag blivit en riktig städtant. tycker det är ganska avkopplande.. men de senaste dagarna har jag nog sakt det för ofta här på bloggen. jag har förövrigt fått en päls. en som jag ska sy om och fixa till en kort jacka. vet inte riktigt hur omöjligt detta projekt kommer att bli men det ska bli roligt att försöka. jag har nog blivit lite rysk också... sen gäller det bara att våga använda den. ja, jag har bestämt mig för att bli modig. börja använda smycken trots att jag är rädd för att det ska bli för pråligt. våga använda klackar trots att alla hör när jag promenerar. våga använda en päls och riskera att bli stämplad som fånig i vår lilla stad. våga prova utan att vara rädd. våga leka med sin stil. våga ta steget och veta att mina jeans och converse alltid finns där och väntar på mig. det är stort detta förstår ni.

nu ska jag ha en mysfrukost alldeles ensam. härligt.
ikväll kommer du hem.

torsdag, redan?

jag känner jag börjar bli lite dålig på denna svenska version då jag åter och åter igen faller till baka in i engelskan. kanske också för att vi hade "book-talk" tidigare i morse och dagen började med språket man talar i landet Beckham. det regnar idag, kanske även det en engelsk influens? inte roligt. det är ju faktiskt december! hallå? är det bara jag som undrar? sverige har blivit mesigt även på väder fronten. om de alls har en front.. idag är det fullt plugg på schemat. kanske för att jag smet iväg och kollade på twilight två, jag man får säga "två", igår. den var faktiskt bättre än förväntat måste även jag erkänna. även om det tar emot att säga att denna film, så hysteriskt älskad av alla tjejer, tilltalar även mig den mindre hysteriska flickan. kanske ligger det till grund att jag tycks ha blivit vaccinerad mot edward cullen? fast nog är han trevligare än svininfluensan. det förstår även jag.

längtar efter att bara få sitta i gungstolen med en kopp te och titta på brottskod med syster. vi som numera är roomies träffas aldrig. men det blir definitivt en städ-date på lördag. min fina garderob ligger nu mera i en abstrakt hög på mitt golv. inte ens dammråttorna syns. skönt att få pyssla lite innan jul. känna hur det luktar rent. tända ljus och inte vara rädd för att alla papper på byrån ska brinna upp. jullov? knappt en vecka kvar. tänk att allting har gått så fort. ja, känner mig ibland som mormor själv. men det är ganska trevligt. pyssla och dona, äta pepparkakor och se fram emot jul, sitta i gungstolen och fundera.
jag saknar dig.

take california

hittade jazzen på youtube! tänk vad tekniskt allt har blivit...



men riktigt kul att faktiskt få se sig själv lite utifrån ett annat perspektiv. och det ser ju faktistk riktigt bra ut :)

life on demand

har ofta tänkt att det skulle vara skönt med en fjärrkontroll så att man skulle kunna pausa, stoppa, spola och trycka på play igen när helst man skulle önska att livet gick saktare, fortare eller då man helt enkelt var nöjd även kunna spara och uppleva just den delen av livet igen. kanske också kunna pausa vissa saker för att kunna hinna med det senare då man har tid. tänk om man också i förväg kunde se efter vad som skulle hända senare och välja vad man själv vill vara med om. typ som en form av tidsmaskin, eller varför inte så enkelt som en fjärrkontroll? eller kanske en box där all information samlas och du kan välja hur, var och när? ibland låter detta toppen. konstigt nog. bekvämt. suveränt. instängt. tänk om allting skulle gå precis helt enligt din planering. din "livs-tablå". vet inte hur värdefullt det skulle vara i slutet. livet är ju ändå format av verkligheten. skulle jag vilja ha det på ett annat sätt?

idag känns det ändå som om jag fått trycka på paus för ett tag. andas. sova. plugga ikapp lite, även om jag just nu sitter och bloggar.. stanna upp. tänka efter. pausa. längtar efter att få julstöka, julpyssla och julfixa. tända ännu fler ljus. äta pepparkakor. städa. trycka in små nejlikor i en stor knubbig apelsin och knyta ett rött band om. gå på julmarknad och fundera ut små presenter. få pengarna att räcka till allt och göra knäck. glömma allt runt omkring som stör och bara stänga in mig i det guldskimrande röda töcken som julen kan ge. få en puss under misteln. om jag kunde spara och pausa detta. skulle det då vara lika värdefullt varje år? skulle det då vara som en välkommen paus i livet eller skulle det bli för vardagligt? skulle det bli ett minne som man skulle ta fram om och om igen? eller skulle man då glömma att skapa nya minnen?

fame!

helgen är över och det är också årets danstermin. känns alltid konstigt att bara gå hem efter föreställningen, tvätta bort sminket och veta att det är slut även för denna gång. tur att det finns en vårtermin att se fram emot och därför också kunna slappna av och vila under jullovet. lite extra ledsamt denna gång då både C och V slutar. men i övrigt tror jag denna uppvisning tom var bättre än förra året. känner att den lyriska glädjen sitter kvar ifrån igår, långt in bakom stelhet och trötthet finns den där och värmer. nu är det bara skolan att av klara innan det blir jullov på riktigt. och så pappa panov. ja, schemat är inte slut än men man känner att kroppen börjar bli. bara att kämpa lite till. men det värmer fortfarande i hjärtat.

fredag. så snart, så härligt, så besvärligt?

funderat på det här med att bli vuxen. är det något man desperat försöker att inte bli eller desperat försöker att bli? insåg idag då jag tyckte det var avkopplande att städa att jag på något sätt, att någon del av mig närmar sig branten med en ryslig fart. men är det positivt eller negativt? borde man placera sig någonstans eller är det ok att vattna blommorna varje vecka och tycka kaffe och småkakor är mysigt? att läsa tidningen och förfäras över världen, att tycka mormor är det bästa sällskapet som finns? att vilja önska sig en servis i vitt porslin med en exklusiv och skör guldkant, är man vuxen för att man vill ha det i julklapp? ibland undrar jag varför man kan få panik över att få panik över att bli vuxen? eller kanske inse att det inte är något man helt plötsligt befinner sig vara. kanske är det bara ett begrepp? eller kanske att jag inte behöver oroa mig för det. för vuxen är väl något man är på något sätt ändå. eller i alla fall kommer att bli. precis som att man kommer befinna sig i facket gammal. hmm.. det tål att tänkas på.

igår hade min lilla skola filmfestival. vi såg på en film som heter "videocrazy". först trodde jag, så otroligt finurlig som jag är, att det handlade om en film som blivit galen. men på ett sätt kanske man skulle kunna säga att det också var det. filmen handlade om hur media styr italien och hur det har gått från en demokrati till en videokrati. där "video" styr samhället. läskigt att se hur ett bekräftelse behov faktiskt kan växa till ens identitet och till att bli meningen med ens liv. och då tänkte jag förfärat "vi lever ju ändå på 2000-talet!!?" och det är väl just det vi gör. bara konstigt att det som är pålåtsas plötsligt blivit verklighet. att medias lögn blivit sanning. jag trodde allt var fantasi.

idag är dagen före dagen D. Dansgalan. har ont och är stel efter veckans power och hektiska frenetiska träningar. sen gör det ju också ont att stretcha. det förklarar nog också varför jag är så stel idag. i alla fall så är bodyn fixad. leggingsen avklippta till fina korta hotpants och det svarta linnet i säkert förvar. pappas skogshuggarskjorta, som faktiskt varit i skogen, lagd på plats och de fina rosa och gröna conversen som förevigt lever med mig ligger i väskan. jag tror att jag kommer ha kläder för en hel vecka med. men vad gör man inte? men kul ska det bli. dessutom paxat pizzan så att jag och lillebror ska bli mätta. pizza är också en utmärkt muta.
nu dags att göra bort lite plugg innan jag ska ha en mysig fika eftermiddag med julia och kajsa. oj, så längesen jag träffade dem. ska bli kul att få prata igenom allt som händer i våra liv över en varm och nostalgisk kopp te.

okay, då ska vi se

fortsätter den absoluta trenden med att skriva på mitt modersmål och känner hur ironin flödar lättare på detta språket. måste dock säga att bloggen blivit rosa. är inte helt nöjd men kanske att man inte ska vara så otroligt perfektionistisk när det gäller en liten sida på ett stort internet som ändå inte har något egentligt värde för mitt reella liv. eller?

jag har just kommit hem ifrån en utmattande, roligt, energigivande, muskelstrypande och härlig träning. sista träningen med catrin och jag kommer verkligen sakna henne. hon har verkligen hjälpt mig att utvecklas mycket och det är synd att inte få dansa för henne längre. så nu vill jag bara att dansen ska sitta på uppvisningen för att kunna göra ett bra avslut. känns bra iaf att dansen är riktigt bra och att det är en väldigt rolig koreografi att göra. nu ska jag bara jobba lite på mitt "mystiska-face"... är nog bättre på den hysteriskt glada versionen vi ska ha i final nummret som förövrigt kommer dansas till fame låten. *yey* :D fast i typ väldigt upp pitchat disco tema... ^^

sitter och förgås av hunger då jag inte åt någon stor middag och då det doftar underbart gott av kladdkaka ifrån köket. ska jag ta min 5:te kopp te för dagen eller ska jag bara äta utan te? intelligent fråga men viktig för en teälskare som jag. insett dock att jag dricker hejdlöst mkt te. hmm.. önskar mig iaf två nya fina mönstrade tekoppar i julklapp :)

hejhopp, nu ska denna svenska tös gå och fixa sig något att äta.
känns dock lite konstigt att skriva på svenska. jag menar till och med jag förstår ju allt... haha. även om formuleringarna kanske är värre nu..
godnatt.

vi vänder på bladet

jag har bestämt mig för att jag kan göra vad jag vill av min blogg. den är ju ändå till mest för mig själv. så därför har jag bestämt mig för att jag får skriva på svenska. och inte behöver jag ha dåligt samvete för det. konstigt nog har jag det lite. det känns som om jag ger upp. är lat. inte orkar. är slö. fast det egentligen handlar om att jag faktiskt vill skriva på mitt språk nu. för att det är enklare. för att livet är svårt att beskriva. för att jag inte orkar. är jag verkligen lat då?

det finns så mkt som man skulle vilja göra. i morse vaknade jag och faktiskt kände mig lite kreativ. den pigga, energiska känslan höll i sig, i tro det eller ej, några timmar men nu tror jag den har försvunnit. blir mest trött av allt som ska göras och ensamheten som smyger sig på. att ha sina bästa vänner långt har ifrån är inte lätt när man inte känner sig så stor. plötsligt finns det så mkt att tänka på. att fundera kring. att ta beslut om. längtar efter att få vara liten igen. att få krypa upp i din famn och veta att du fixar saker åt mig. att jag bara behöver vara liten och söt så att du kan ta hand om mig. men vi växer upp. vi ska bli stora. klara oss själva. och många gånger vill jag det. men nu känns det för stort. just denna minut. kanske om jag blundar och börjar om. kanske att det känns lättare då.