i taket lyser stjärnorna

tänk vad många tankar som rusar genom ens huvud innan man ska sova. små tankar som ibland får en stor betydelse. små ord som ibland blir stora. är det något speciellt med att ligga på rygg med huvudet på kudden och bara titta upp i taket? är det känslan av vila. trygghet. ensamhet. tysthet. eller är det precis som med saker och ting som får en konstig skugga så fort lampan är släckt. som med monstrena under sängen som växer så fort dörren stängs. är det för att tiden tycks stå stilla bara för en sekund. precis då innan man sluter ögonen. blundar och kryper ner lite extra långt under täcket. drar snabbt upp tåna och kurar ihop sig. för det är ju alltid kallt i fotändan. många gånger har jag tänkt på någonting viktigt. någonting jag velat skriva ner. men precis innan min fina lilla tanke ska sparas, bäddas ner i minnets mjuka säng så försvinner jag bort i sömnen. många gånger har jag också tänkt på någonting hemskt, jobbigt eller ledsamt. de gånger man kämpar för att hålla minnets dörr stängd. då tycks det vara omöjligt att somna. denna gång, då jag ännu inte har krypit ner i sängen tycks huvudet vara fullt av små sömniga tankar. som väntar på att få drömma. om sagoländer, prinsessor och regnbågsfärgade godisklubbor. jag tror jag ska gå och sova nu. kanske skriva ner en tanke i mitt lilla block som jag numera har vid sängen. kanske, om det är någonting fint och viktigt.