Sitter och blir inspirerad av 60-talet och Twiggy. är riktigt sugen på att klippa av mig håret igen. strunta i att det är lite läskigt, att man vissa dagar känner sig konstig och pojkig för att alla andra flickor har långt lockigt hår i mittbena. jag kan inte ha mittbena och mitt hår blir mer som en lejonman när jag har långt hår. nej då är det roligare att vara annorlunda, våga har lite attityd som ingen annan har. trots att det är lite läskigt. jag försöker att utmana mig själv i att våga vara annorlunda, inte följa strömmen hela tiden. hitta vad jag själv trivs i. nu när jag uppnått en sådan mogen ålder inser jag att man inte på långa vägar har kommit så långt som man själv tror. och jag tror att jag har bra självförtroende! men mer och mer inser jag att jag allt som oftast känner mig väldigt osäker. den känslan tycker jag inte om. men det jag också måste förstå är att osäkerheten försvinner inte genom att man har rätt kläder, mode, snyggt, att man ser ut på ett viss sätt. rätt sätt. osäkerheten försvinner bara när jag blir säker på vem jag är i Gud. låter kanske konstigt och ogreppbart men när jag ser till vad jag vet Gud har skapat mig till så hamnar jag rätt. det är svårt att inse att man är älskad precis som man är, varje äckel-måndag och varje fin-fredag. för det är det simpla, klyschiga och uppenbara det handlar om.
och med det låter jag mig inspireras!
No comments:
Post a Comment